Min resa till UAE var en av de bästa sakerna jag gjort! Kombinationen att resa till ett underbart land, träffa nya personer och sedan få rida och tävla på det var helt fantastiskt! Att jag tsm med hästen jag red inte tog oss hela vägen genom tävlingen utan åkta ut efter 84 av de 120km som vi skulle rida gör mig inte så mycket. Det var helt underbart ändå och det är en resa jag nog aldrig glömmer!
Resan började iaf på tisdags morgonen då jag och pappa tsm tog flyget från Göteborg till Dubai med en mellanlandning i Amsterdam och eftersom att tävlingen inte var förens på lördagen hade jag lite tid att vänja mig in vid allt nytt. Vi började med att på tisdagen ha en förmiddag inne i Dubai där vi dels bjöds på en brunch av Victorias superhärliga vänner men även vandrade runt lite och såg på den maffiga staden. Det var en ganska kort vistelse då jag och Victoria lite senare skulle få skjuts ut till stallet, men det lilla jag såg var rikitgt häftigt! Som bla. det höga Burj Khalifa och det stora Dubai Mall. En riktigt häftig och fin stad som jag gärna återvänder till!
Iaf så fick vi vid lite senare skjuts ut till stallet där hästarna som vi skulle tävla stod och vi han knappast mer än att hoppa ut ur bilen innan det blev ombyte till ridkläder och trycka ner en hjälm på huvudet, men det var inte precis något man tackade nej till så spänd och nyfiken som man var! Så då skulle jag helt enkelt få testa Apache som jag skulle tävla för första gången och första gången är alltid en första gång och det gick väl inte sådär superbra för att vara ärlig. Jag kände nästan direkt att det var en superfin häst men med extremt mycket motor i, så jag med alldeles för långa stigbyglar fick kämpa en hel del. Som tur var fick jag iaf ett till ridpass på han innan jag skulle starta och med mycket tips från Anzac som är tränare i stallet och som är ‘’bossen’’ kändes det mycket bättre!
Men iaf så var det en torsdag och en fredag kvar innan tävlingen och de dagarna ägnades den mesta tiden på tävlingsplatsen som låg en bit utan för Abu Dhabi (UAEs huvudstad). Där fick jag tid att hänga med ute på banorna för att se när både Victoria och andra från stallet red och jag fick mycket tid till att suga in och se hur tävlingarna där nere gå till och jag kan säga att det var extremt skönt att ha de extra dagarna innan tävlingen för att det gjorde att jag dels lärde mig väääldigt mycket och jag kunde även se hur de andra red och agerade för att jag kan säga att det är en enorm skillnad på många saker jämfört med Sverige. Jag fick även tid att snacka mycket med Anzac och lära känna honom lite och få en enorm mängd med tips och jag måste säga att jag ser upp till honom så mycket! Han är en riktigt härlig person och jag bara älskar hans sätt hur han är mot och hans sätt att tänka kring hästar. Jag är så glad och tacksam över att få träffa honom för att han är ju som sagt en av världens bästa tränare inom distans så jag känner mig mer än hedrad över att fått träffa honom och fått tips och idér från honom.
Efter ‘’vänja mig’’ dagarna var det då dags för lördagen och även tävlingsdagen. Det blev då som sagt endast 84km men jag fick ändå de km i öknen och det är jag så glad över. Anledingen till att jag åkte ut var för att Apache visade hälta efter veterinärbesiktningen och Anzac och teamet valde då att utgå på egen begäran, vilket jag inte för 5 öre skulle säga något emot för att jag själv aldrig skulle låtit en halt häst fortsätta. Men som sagt så gjorde det mig inte så mycket, visst man blir ju alltid besviken av att åka ut, men jag fick 84km i öknen och det slår så mycket annat! För mig var det en dröm som gick i uppfyllelse och det är något som jag är så tacksam gentemot Victoria och Anzac över.
Som sagt så var det en helt underbar resa, som jag har sagt till många andra knappast går att beskriva med ord och jag är så sjukt glad över att få ha upplevt det här!
Fler bilder kommer i ett separat inlägg! :)